Vanliga myter om vindkraft och hur du bemöter dem

Sommaren är här – en fin tid när vi ofta får möjlighet att samtala med släkt, vänner och bekanta. Kanske glider samtalet in på klimat, energi eller vindkraftsfrågor. Vi har märkt att vindkraft är ett område där det förekommer en hel del myter, inte minst på sociala medier. Om du vill bemöta några vanligt förekommande myter om vindkraft kommer här lite inspiration.

Kika gärna också in på vår faktabank. Där finns mer information om vindkraftens klimatnytta, miljöpåverkan och mycket mer. Vi hoppas på en skön och vilsam sommar med många konstruktiva samtal.

Trevlig sommar!

Myt: Den svenska staten har kraftigt subventionerat uppförandet av vindkraftsparker genom elcertifikat

Det är elkonsumenterna, inte staten, som har bekostat elcertifikaten. Den nya elproduktionens elprispressande effekt har gott och väl täckt elkonsumenternas kostnad för elcertifikaten. Den nya elproduktionen har bidragit till att Sverige har lägst elpris i EU – till gagn för svenska företag och hushåll.

Myt: Det finns vindkraftsbolag där elcertifikaten stod för 15-25 procent av intäkterna under åren 2018-2020

Elcertifikatpriset gick upp tillfälligt 2018-2019 till följd av Energiöverenskommelsen 2016 och utfästelsen att stänga systemet i balans. När utfästelsen inte infriades gick elcertifikatpriset ner till nära noll, där det lär stanna under överskådlig tid.

I bolaget som det brukar refereras till förändrades elcertifikatens andel av intäkter enligt följande:

• 27,1 procent år 2019
• 7,3 procent år 2020
• 2,9 procent år 2021
• 0,4 procent år 2022

Myt: Andra elproducenter har tvingats köpa elcertifikat från vindkraftsproducenter. Elcertifikatsystemet här därmed främst gynnat vindkraften

Sedan 2003 har stödet till vind-, vatten-, bio- och solkraft gått via elcertifikatsystemet. 2003-2020 gick 46 procent av stödet till biokraft och 39 procent till vindkraft. I pengar blev det:

• Biokraft ca 25,7 miljarder kr.
• Vindkraft 21,3 miljarder kr.
• Vattenkraft 6,6 miljarder kr.
• Idag ligger elcertifikatpriset nära noll.

Det är elkonsumenterna (utom elintensiv industri) inte elproducenterna, som har behövt köpa elcertifikat i relation till sin elanvändning. Andelen bestämts av den så kallade kvotkurvan.

Myt: Utvidgningen av elcertifikatsystemet har förstört lönsamheten för vatten- och kärnkraft

I Energiöverenskommelsen 2016 sattes ett utbyggnadsmål på 18 terawattimmar (TWh) ny förnybar elproduktion. Utbyggnaden skulle finansieras av de kvotpliktiga elkonsumenterna i elcertifikatsystemet. Mer förnybar elproduktion i elsystemet ger en elprispressande effekt. Allt annat lika bedöms effekten motsvara cirka 6 öre/kilowattimme (kWh) för 18 TWh. Elkonsumenternas ökade kostnad för elcertifikat bedömdes täckas av den elprispressande effekten.

För att lindra den elprispressande effekten för elproducenter utanför elcertifikatsystemet innehöll energiöverenskommelsen också lättnader i form av sänkt fastighetsskatt för vattenkraften och sänkt effektskatt för kärnkraften. Detta motiverades även med en harmonisering mot andra kraftslag eftersom vattenkraftens fastighetsskatt var väldigt hög och kärnkraftens effektskatt specifik för kärnkraften.

Sänkningen av vattenkraftens fastighetsskatt motsvarade ca 7,3 öre/kWh. Sänkningen av kärnkraftens effektskatt motsvarade ca 7 öre/kWh. Vattenkraftens sänkta fastighetsskatt och kärnkraftens sänkta effektskatt innebar minskade intäkter för staten, vilket kompenserades med höjd energiskatt för elkonsumenterna.

Energiskatten höjdes i steg från 29,5 öre/kWh till 34,7 öre/kWh. Vattenkraft- och kärnkraftsproducenterna kompenserades fullt ut för den elprispressande effekten. Staten kompenserades fullt ut för bortfallet av fastighets- och effektskatterna. Elkonsumenterna fick ökad kvotplikt i elcertifikatsystemet och höjd energiskatt, men även den elprispressande effekten.

Producenterna av förnybar el förväntades bli kompenserade genom en stoppregel som stängde elcertifikatsystemet i balans.

Myt: Kostnaderna för över- och underproduktion bärs inte av vindkraften

Vindkraften står för sina kostnader. Vindkraften får lägre betalt per kilowattimme än till exempel kärnkraften, eftersom priset kan bli lägre vid mycket vindkraft. Detta kallas ”profilkostnad” eller ”värdefaktor”.

Vindkraften kan inte ge perfekta prognoser och skapar därför en ”obalans” i elnätet. Denna ”obalans” kostar extra bland annat på grund av en ”obalansavgift” som Svenska kraftnät nyligen har infört.

Vindkraften betalar en elnätsavgift som i praktiken blir högre än för många andra kraftslag på grund av lägre utnyttjande av elnätet. I elnätsavgiften ingår att vindkraften betalar för de förluster som man orsakar i elnätet. Precis som annan produktion betalar vindkraften dessutom en ”avgift för balanskraft och reglerkraft”.

Myt: Andelen planerbar elproduktion har minskat kraftigt genom nedläggning av sex kärnreaktorer och stor utbyggnad av vindkraften. Nu fungerar inte det svenska elsystemet

Ingen enskild teknik kan leverera alla komponenter som ett modernt elsystem behöver. Power Circle har visat att många av elsystemets resurser kommer behöva bidra. Vindkraften kan bidra med en rad centrala förmågor som ett elsystem behöver.

Elproduktionen från sol- och vindkraft är förutsägbar. Vet man i förväg att det kommer att blåsa lite har man tid på sig att ordna el från andra producenter för att klara att leverera lika mycket el som kunderna kommer att använda. Man kan inte planera fram solsken eller storm, men man kan förutse hur mycket el som kommer att kunna produceras.

Myt: Vindkraftverk kantas av olyckor och förslitningar. Vindkraftverk ramlar omkull, rotorblad lossnar och blixtnedslag slår ut hela vindkraftverk. Särskilt de modernare och större vindkraftverken drabbas av detta

Sedan 2001 har ca 35 vindkraftverk har havererat i Sverige. Med begreppet ”haveri” menar vi till exempel att en vinge har ramlat av eller att verket har brunnit upp.

Det finns långt över 5000 vindkraftverk i Sverige. Sedan 2001 har alla dessa vindkraftverk gått omkring 40 000 driftår. Då kan man dra slutsatsen att vindkraften är en säker energikälla.

Myt: Rotorbladen slits hårt och behöver bytas vart 25:e år. För havsbaserad vindkraft diskuteras årligt utbyte av rotorbladen eftersom saltvattnet sliter så hårt på dem

Dessa påståenden är hämtade från “Wind Power Economics – Rhetoric and Reality. School of Economics, University of Edinburgh, 2020-11-04” som har finansierats av organisationen Renewable Energy Foundation (REF). REF är ökända vindkraftsmotståndare och klimatförnekare.

Uppgifterna i rapporten har använts flitigt av kärnkraftsförspråkare, vars påståenden har bemötts om och om igen av akademin till exempel av forskare vid Chalmers resp. KTH.

Myt: Vindkraft sprider stora mängder mikroplast

Uppgifter om att den svenska vindkraften skulle sprida 10 000 ton mikroplast per år härstammar från Motvind Norge och har granskats av den norska vindkraftsorganisationen NORWEA.

Granskningen visar att bladens viktförlust främst består av färg och utgör 2,25 kg per vindkraftverk under 15 år. Om man räknar om detta till vad detta skulle innebära för de 4300 vindkraftverks om fanns i Sverige vid tidpunkten för granskningen blir det totalt 645 kg mikroplaster per år.

Jämför man detta med de mikroplastkällor som Naturvårdsverket har bedömt står för de största årliga utsläppen finns vindkraftverk inte med på listan. Naturvårdsverket bedömer att följande källor tillsammans släpper ut ca 13 000 ton mikroplast per år i Sverige: däckslitage, konstgräsplaner, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, produktion och hantering av primärplast, vägtrafik (utom däckslitage), målning av byggnader, samt hygienprodukter.

Myt: I Danmark har PFAS från vindkraftverkens vingar förgiftat 180 kor

PFAS är ämnen som har skapats för att stöta bort fett, smuts och vatten. Det finns över 4 700 olika PFAS-ämnen på marknaden. PFAS finns i brandskum, stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, skidvalla, matförpackningar, impregneringssprayer och skönhetsprodukter.

Danmarks Miljöstyrelse har konstaterat att vindkraft inte är källan till den PFAS som förgiftat danska kor.

PFAS finns dock i smörjmedel, som används för en mängd olika konstruktioner, och kan därmed även finnas i vissa vindkraftskomponenter. Därför ställer sig vindkraftsbranschen positiv till EU:s ambition att begränsa pfas i smörjmedel i takt med att tillgängliga alternativ säkras på marknaden.

Myt: Eftersom vindkraftsparkerna nästan aldrig äger marken kommer ansvaret vid konkurs att ligga på markägaren

I miljötillstånden för en vindkraftspark finns krav på att verksamhetsutövaren ska avsätta medel för nedmontering och återställande av platsen, som en ekonomisk säkerhet. För landbaserad vindkraft brukar avsättningen vara 500 000-1 500 000 kr per vindkraftverk.

Syftet med en ekonomisk säkerhet är att skydda samhället från ansvaret om verksamhetsutövaren skulle gå i konkurs.

Avsättningen av den ekonomiska säkerheten ska oftast ske i samband med vindkraftverket tas i drift. Ibland accepteras en moderbolagsborgen och ibland måste medel sättas in hos Länsstyrelsen. Vindkraftsbranschen anser dock att vindkraften, likt kärnkraften, ska tillåtas en succesiv avsättning.

Myt: Det finns företag som tjänar pengar på att från helikoptrar bespruta vindkraftverkens rotorblad på vintern

Om det bildas is på vindkraftverkets blad stängs vindkraftverket av för att undvika skador på maskineriet. För att undvika nerisning och produktionsbortfall kan vindkraftverken utrustas med avisningssystem. De system som används i Sverige bygger på uppvärmning. Bladen kan värmas under drift för att hindra eller minimera påväxt av is. Ett annat alternativ är att vindkraftverket stoppas innan värmen i bladen slås på för att smälta isen.

Vindkraftsmotståndare påstår ibland att glykol skulle användas för avisning av bladen. Uppgifterna ses oftast tillsammans med en bild från Uljabuouda där det är hetvatten – inte glykol – som sprutas. Bilden blev världskänd i samband med det omfattande strömavbrottet i Texas i februari 2021.

Glykol används för avisning av flygplan. Men då står planen på en platta för att glykolen inte ska rinna ut i marken.

Myt: Människor får sin närmiljö förstörd utan kompensation

Miljöer, fastighetsvärden och verksamheter hotas av klimatförändringen – inte av vindkraft. När vindkraft etableras tar man stor hänsyn till påverkan på den lokala miljön. Men det går inte att bortse från att det största hotet vi står inför är klimatförändringen. Att begränsa den globala uppvärmningen är nödvändigt för att bevara hållbara livsvillkor. Här kan vindkraften bidra till stora utsläppsminskningar.

Ingen elproduktion är fri från miljöpåverkan, men vindkraften har liten påverkan jämfört med andra kraftslag.

Kontaktperson

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35