Marknadsingrepp behöver göras med försiktighet och säkerställa att elproduktionen byggs på ett sätt som inte hindrar marknadslösningar eller som låser fast Sverige i ett dyrt system under decennier framöver. Svensk Vindenergi och Nätverket för solparker anser att förslagen i regeringens proposition riskerar att investeringsviljan i ny elproduktion kraftigt försämras. Vi lyfter också att flera kraftslag och tekniker kan redan idag bidra till viktiga förmågor i elsystemet.

Den marknadsbaserade metoden för att bygga ny elproduktion har i grunden fungerat väl. Med anledning av både det svenska klimatmålet och planeringsmålet mot 300 TWh ser Svensk Vindenergi och Nätverket för solparker att det kan vara motiverat att staten tar ett större ansvar för att säkerställa elproduktionen under en period för att skynda på utbyggnaden. Däremot behöver interventioner i marknaden göras med försiktighet och säkerställa att vi bygger på ett sätt som inte hindrar marknadslösningar eller låser fast Sverige i ett dyrt system under decennier framöver.  

Alla scenarier pekar på att det behöver byggas ut mycket ny vindkraft även fram till 2035, innan ny kärnkraft kan komma på plats. Risken är överhängande att en så stor subvention till ett enskilt kraftslag hindrar nyinvestering i elproduktion både innan och efter ny kärnkraft kommit i drift. Nu behövs en konkret plan för hur övrig elproduktion ska komma på plats i takt med industrins efterfrågan.

Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi

I regeringens proposition preciserar man inte längre nivån på stödet, så nu är det ingen som vet hur dyrt det här kan bli. Samtidigt riskerar stödet minska investeringar i billigare sol- och vindkraft som ger lägre elpriser. Det här riskerar alltså slå dubbelt mot alla elkonsumenter.

Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker

Stora risker för investeringsviljan i ny elproduktion

I Svensk Vindenergis remissvar till utredningsbetänkandet om finansiering och riskdelning av ny kärnkraft i Sverige var den huvudsakliga invändningen mot förslaget att det finns en överhängande risk att investeringsviljan i annan ny kraftproduktion kraftigt försämras eller försvinner.

Idag råder det konsensus om att en storskalig utbyggnad av landbaserad vindkraft är nödvändig för att möta en kraftigt ökad efterfrågan på el. Men idag ser vi att investeringstakten har minskat jämfört med tidigare år. Svensk Vindenergis statistik över vindkraftsutbyggnaden pekar på en avtagande trend: år 2024 fattades investeringsbeslut om 446 megawatt (MW) ny vindkraft i Sverige jämfört med 1,2 gigawatt (GW) år 2023.

För havsbaserad vindkraft konstaterade utredningen Vindkraft i havet att det sannolikt behövs det någon form av riskdelning, likt den som finns på andra marknader, för att de projekten ska kunna gå att investera i på dagens marknad.

Ändras marknadsläget så att enbart ett kraftslag har ett fast elpris – oavsett konsumtion – påverkar det investeringsläget ytterligare.

Flera kraftslag och tekniker kan redan idag bidra till viktiga förmågor i elsystemet

Ett återkommande argument för ett ökat statligt åtagande av ny kärnkraft är att den bidrar med viktiga förmågor till elsystemet. Svensk Vindenergi och Nätverket för solparker vill understryka att vi fullt ut delar uppfattningen om att den befintliga kärnkraften idag bidrar med viktiga förmågor så som spänningsreglering, ökad överföringsförmåga, rotationsenergi, och att ny kärnkraft också skulle göra det.

Men annan elproduktion, framför allt i kombination med varandra och annan teknik, har tekniskt och prismässigt utvecklats mycket snabbt under flera år. Exempelvis är batterier i kombination med både vind- och solkraft idag en självklarhet för nya projekt. Idag bidrar också vindkraften med förmågor till spänningsstabilitet och deltagande på balansmarknaden i mycket högre grad än tidigare.

Regeringens påstående om att alternativen till ny kärnkraft är i sin linda rimmar inte med utbyggnaden av systemstöttande tekniker i andra länder, eller vad marknaden planerar i Sverige. I exempelvis Skottland har Europas största batteri nyligen tagits i drift på 200 MW med planer på att utökas till 300 MW år 2026.

2030-talets nya elproduktion avgörande för målet om 300 TWh till 2045

Riksdagen har antagit ett mål om att Sveriges elsystem ska klara av att leverera 300 TWh till år 2045. Regeringen har påpekat att detta är ett konsumtionsmål för att möta behovet i omställningen och att elproduktion och elnät inte är ett ändamål i sig, utan att elen används för att förädla svenska produkter som kan exporteras. Idag producerar Sverige ca 170 TWh el på ett helår. Det kommer behövas stora investeringar också i ny elproduktion för att ersätta den stora andel av dagens elproduktion som uppnår sin tekniska livslängd fram till år 2045.

Det kärnkraftsprogram om 5000 MW som ligger till grund för regeringens proposition uppfyller endast en del av både behovet av utbyggd effekt och energi. Resterande investeringar i annan elproduktion för att möta elbehovet behöver komma från privat kapital eller från annat håll.

25 förslag för ett rikare, grönare och säkrare Sverige

För att behålla Sverige som stark industrination krävs ett modernt och dubblerat elsystem och investeringsförutsättningar i världsklass. Svensk Vindenergi har samlat 25 förslag om hur vindkraft kan bidra till att lösa våra stora energiutmaningar i Sverige.

Ett av förslagen är att värna teknikneutraliteten i utbyggnaden av elsystemet, och omställningen av energisystemet. Det behövs en analys av hur olika tekniker kan bidra på det mest kostnadseffektiva sättet för ett elsystem som uppfyller tillräcklig drifts- och leveranssäkerhet.

Läs och ladda ner rapporten 25 förslag för ett rikare, grönare och säkrare Sverige

Kontaktpersoner

Lina Kinning, ansvarig havsbaserad vindkraft och energisystem
070-190 86 53

Erik Almqvist, elnät & elmarknad, Svensk Vindenergi
073-025 78 46

Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker (anträffbar med tidsskillnad från 28 mars)
070-292 44 12

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35