Begreppsförvirring ökar polariseringen i kraftslagsdebatten
Begreppen nyttjandegrad, tillgänglighetsfaktor och kapacitetsfaktor blandas ofta ihop i debatten om elsystemet och bidrar till att samtalet leds i fel riktning. För att bidra till ett konstruktiv och mer faktabaserat samtal presenterar Svensk Vindenergi ett kunskapsunderlag på ämnet.
Uppdatering 19 september: Rapporten har uppdaterats (bild 12) om hur olika aktörer använder begreppen
Ett vindkraftverk levererar el i varierande utsträckning under cirka 90 procent av årets timmar. Produktionsmönstret är tydligt: på hösten och vintern är elproduktionen från vindkraft som störst. Vid lägre produktion hjälper elmarknaden till att justera efterfrågan genom att höja elpriset och därmed skapa incitament för minskad elförbrukning.
Svensk Vindenergi har låtit Sweco ta fram ett kunskapsunderlag om begreppen tillgänglighetsfaktor och kapacitetsfaktor som förekommer ofta i diskussionerna om elsystemet. Begreppen blandas ofta ihop och används ibland till andra syften än vad som är avsett.
Begreppsförvirringen bidrar inte till en konstruktiv debatt om framtiden av det svenska elsystemet. Den späder på kraftslagsdebatten och riskerar i förlängningen att bromsa utbyggnaden av vindkraft och kan påverka investeringsviljan i kraftproduktion när den behövs som mest.
Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi
Anger tillgänglig kapacitet för elproduktion – med olika tidshorisont
Både tillgänglighetsfaktor och kapacitetsfaktor anger hur stor del av den totala installerade kapaciteten som finns tillgänglig. De skiljer sig framför allt genom val av tidsperiod: kapacitetsfaktorn beskriver hur stor andel av en resurs som är tillgänglig under en standardiserad, oftast längre, tidsperiod som månader, år eller projektets livslängd.
Tillgänglighetsfaktorn beskriver hur stor andel av en resurs som är tillgänglig i en viss situation, till exempel en bristsituation; kortare tidsperiod när elförsörjningen i form av inhemsk produktion samt export riskerar att inte täcka elbehovet. Definitionen av en bristsituation varierar mellan länder, och valet påverkar nivån på tillgänglighetsfaktorn. Svenska Kraftnät räknar sedan många år tillbaka med att vindkraftens tillgänglighet vid topplasttimmen är 9 procent av installerad effekt. Tillgänglighetsfaktorn används för att prognosticera bl.a. risk för effektbrist i systemet.
Att säga att vindkraften bara levererar 9 procent vid topplasttimmen, som vi ofta hör i debatten, är direkt fel. Siffran bygger på hur Svenska Kraftnät prognosticerar och inte hur vindkraften faktiskt kan leverera.
Lina Kinning, ansvarig för energisystemfrågor, Svensk Vindenergi
Vindkraft tillsammans med olika lagringstekniker och efterfrågeflexibilitet kan möta en eventuell effektbrist vid topplasttimmen på ett kostnadseffektivt sätt. Ett exempel på det är det nyligen publicerade konceptet FörNUbart 24/7 från Svensk Vindenergi, OX2 och Siemens Energy, som visar att det går att möta industrins kraftigt ökande energi- och effektbehov till början av 2030-talet med befintlig fossilfri teknik – varje dag, varje timme, året om.
Vindkraften överträffar Svenska Kraftnäts prognos för topplasttimmen – år efter år
Svenska Kraftnäts prognos av vindkraftens tillgänglighetsfaktor baseras på utfallet av den tionde percentilen av historisk elproduktion från vindkraften. Resultatet blir att den stora volymen modern landbaserad vindkraft med en högre kapacitetsfaktor inte vägs in.
Uppgifterna i tabellen nedan är hämtade från Svenska Kraftnäts kraftbalansrapporter 2019-2024. I prognosen framåt underskattas vindkraftens bidrag medan vattenkraftens, biokraftens och kärnkraftens bidrag i vissa fall kan sägas överskattas.
Detta beror på att man beräknar tillgänglighet olika beroende på kraftslag, där historiska data använd för bränsleberoende kraftslag och vattenkraft och probabilistiska data används för väderberoende kraftslag som vind- och solkraft.
Ett exempel på detta finns bland annat i kraftbalansrapporten från 2023 där Svenska Kraftnät själva skriver: ”Vid just topplasttimmen hade Sverige också låg kärnkraftsproduktion och begränsningar i transmissionsnätet kopplad till otillgänglighet av vissa kärnkraftsreaktorer”.
Vattenkraft | Vindkraft | Biokraft | Kärnkraft | |
Utfall 2018/2019 | 76 % | 37 % | Uppgift saknas | 100 % |
Utfall 2019/2020 | 70 % | 45 % | 41 % | 87 % |
Utfall 2020/2021 | 57 % | 32 % | 32 % | 100 % |
Utfall 2021/2022 | 72 % | 40 % | 61 % | 100 % |
Utfall 2022/2023 | 66 % | 21 % | 48 % | 64 % |
Prognos 2023/2024 | 82 % | 9 % | 77 % | 90% |
Utfall 2023/2024 | 70 % | 19 % | 31% | 84% |
Vindkraftens teknikutveckling minskar risken för effektbrist
Vindkraftens kapacitetfaktor (även kallad nyttjandegrad) ökar stadigt, tack vare mer avancerade och effektivare turbiner med större rotordiameter och högre navhöjd. Under vintern 2022/2023 var kapacitetsfaktorn 32 procent av installerad effekt.
- Kapacitetsfaktor för nybyggd landbaserad vindkraft i Sverige: 37-39 procent
- Förväntad kapacitetsfaktor för nybyggd havsbaserad vindkraft i Sverige: minst 50 procent
Som en jämförelse ligger vattenkraftens kapacitetsfaktor över året på 50-60 procent, beroende på hur den körs. Kärnkraftens kapacitetsfaktor ligger på 70-85 procent, beroende på planerade och oplanerade driftsstopp. Variationerna beror även på hur olika kraftslag svarar på elpriset.
Kontaktpersoner
Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft, EU & internationellt, Svensk Vindenergi
070-190 86 53
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35