Den vindkraft som stoppades av det kommunala vindkraftsvetot 2014–2024 skulle ha kunnat pressa elpriset med 21–33 öre/kWh år 2030. Det visar en ny rapport från Sweco på uppdrag av Svensk Vindenergi.

Sveriges elsystem ska fördubblas och klara att möta en elanvändning på minst 300 terawattimmar (TWh) år 2045. Det är att möta det ökande det elbehovet när landet elektrifieras för att göra vår klimatomställning. Vindkraftsutbyggnaden är avgörande i denna omställning, då det är det kraftslag som snabbast kan bidra med mest ny elproduktion de kommande 5–10 åren. Vindkraft har dessutom låg produktionskostnad, vilket pressar elpriset för såväl hushåll som företag.

Men många kommuner – särskilt i södra Sverige – lägger in sitt veto mot vindkraftsprojekt. Om kommunerna inte hade använt sitt veto under 2014–2024, och om projekten hade fått tillstånd i samma utsträckning som tidigare, skulle det inneburit ytterligare 30 TWh vindkraft i Sverige till år 2030. Det hade kunnat pressa årsmedelpriset på el med 21–33 öre per kWh. Den högre siffran gäller om industrins elektrifiering fortsätter som planerat, medan den lägre siffran gäller om omställningen sker i lägre takt.

Samhället elektrifieras, även om vissa av industrins planer har blivit skjutna på framtiden. För att vi ska kunna behålla Sveriges internationella konkurrenskraft behöver vi behålla vårt jämförelsevis låga elpris. Då måste fler säga ja till ny elproduktion – särskilt i södra Sverige där elpriserna är som högst och elen behövs som mest.

Erik Almqvist, ansvarig för elnät och elmarknad, Svensk Vindenergi

Om rapporten

På uppdrag av Svensk Vindenergi har Sweco analyserat vilken effekt den vindkraft som stoppades av det kommunala vetot mot vindkraft 2014–2024 hade kunnat ha på elpriset i Sverige under 2030–2035 om kommunerna inte hade använt sitt veto.

Kontaktpersoner

Erik Almqvist, ansvarig för elnät och elmarknad, Svensk Vindenergi
073-025 78 46

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35