Svensk Vindenergi / Svår balansgång mellan stärkt incitament och behållen investeringsvilja

Svår balansgång mellan stärkt incitament och behållen investeringsvilja

Idag, den 27 april, lämnade Incitamentsutredningen sitt betänkande till regeringen. Svensk Vindenergi kommenterar utredningen betänkande ”Värdet av vinden – Kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraft”.

Sverige behöver bygga ut elproduktionen snabbt för att klara klimatomställningen, stärka industrins konkurrenskraft, möta det osäkra omvärldsläget och hålla nere elpriserna. Vindkraften kan bidra genom att den har låg produktionskostnad, kan byggas ut snabbt och att den har en betydande elprispressande effekt.

Regeringen tillsatte Incitamentsutredningen 2022 för att mildra effekterna av det kommunala vindkraftsvetot, vars tillämpning äventyrar energi- och klimatomställningen. 2021-2022 stoppade det kommunala vetot 77 respektive 73 procent av vindkraftverken från att gå vidare till miljöprövning, där projektens påverkan på människa, djur och natur skulle utredas noggrant.

Utredaren Ulrika Liljeberg och hennes team Mattias Schain och Kristina Forsbacka är värda en eloge för sitt arbete. Trots begränsningarna i regeringens direktiv till Incitamentsutredningen har de utfört ett gediget arbete och hållit nära kontakt med såväl vindkraftsbranschen som andra intressenter.

Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på Svensk Vindenergi, och tillika del av Incitamentsutredningens expertgrupp

Svensk Vindenergis kommentarer till Incitamentsutredningens betänkande ”Värdet av vinden – Kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraft”.

  • Det är mycket bra att utredningen är tydliga med att det bara är statlig finansiering eller beskattning som kan ge kommunerna tillräckligt incitament att säga ja oftare, utan att samtidigt minska investerarintresset.
    • Ett kommunalt incitament som endast gäller vindkraft och bekostas av vindkraftsägarna skulle fungera som en straffavgift, likt kärnkraftens effektskatt.
  • Svensk Vindenergi är generellt positiv till förslaget om intäktsdelning med närboende och bygd. Det är bra med ökad tydlighet, men vi vill betona att fördyrade åtgärder kan leda till att investerarnas intresse minskar.  
    • Utredningens förslag innebär en fördyring på ca 1 öre/kWh, eller nära 3 procent av omsättningen.
    • Dagens vindbonus/bygdepeng ligger på 0,25-1 procent av omsättningen, och sammanlagda intäktsdelningen bör vara max 1 procent av omsättningen.
    • Omsättningen som intäktsdelningen utgår från bör vara faktisk omsättning, inte en beräknad omsättning utifrån spotpris på elmarknaden.    
  • Svensk Vindenergi stödjer inte införandet av rätt till inlösen för fastighetsägare intill nya vindkraftsparker.
    • Den långa tid som förflyter från att löftet utfärdas till dess att parken är i drift innebär en tydlig risk för tvister och domstolsförhandlingar.
    • Förslaget gör en redan krånglig hantering ännu krångligare och skapar osäkerhet som påverkar investeringsviljan negativt.
  • Svensk Vindenergi stödjer förslaget om stöd till kommunernas energiplanering.
    • Stödet kan öka förutsägbarheten – givet att kommunerna faktiskt tillstyrker projekt i områden som de själva pekat ut som lämpliga.
    • Det är viktigt att kommunens planering sker i nära samarbete med markägarna. Det är meningslöst att peka ut områden där markägaren inte vill ha vindkraft.

Kontaktpersoner

Tomas Hallberg, tillståndsansvarig, Svensk Vindenergi
070-164 44 53

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35

Bakgrund

Det kommunala vindkraftsvetot, eller kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk enligt 16 kap. 4 § miljöbalken, innebär att kommunen måste tillstyrka en ansökan innan den går vidare till länsstyrelsen för miljöprövning. Kommuner som väljer att inte tillstyrka en ansökan hänvisar ofta till oro för påverkan på djur, natur och människor – som skulle ha utretts noga i länsstyrelsens miljöprövning om kommunen hade tillstyrkt. 2021 och 2022 stoppade det kommunala vetot 77 procent respektive 73 procent av vindkraftverken från att gå vidare till miljöprövning.

Incitamentsutredningen tillsattes för att mildra effekterna av det kommunala vindkraftsvetot.

Betänkandet En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53) från utredningen med samma namn ledde till propositionen Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft. Riksdagen avslog propositionen våren 2022. Såväl Kristdemokraterna som Centerpartiet motiverade då sina respektive ställningstaganden till propositionen med att justeringen av det kommunala vindkraftvetot borde kombineras med någon form av incitament som gör kommunerna mer benägna att tillstyrka.